Everything will be alright
in the end
If it's not alright
it's not the end
but
if everything is alright
This is the happy ending
fredag 26 september 2008
onsdag 24 september 2008
lördag 13 september 2008
Hur man skalar en buffel med tänderna
Allt som är vackert är redan gjort
Det finns ingenting att tillägga
Jag har en sak att säga:
Tiden växer på träd
Tiden växer på vartenda träd i skogen
Medan jag
Väntar med gränslös tillfredställelse
På att ingenting
Blir gjort
När jag var barn dödade jag bufflar
Jag sköt pilarna
Jag siktade och träffade
Jag dödade bufflar för att det var roligt
Jag slet skinnet av kropparna
Till beskådan och beundran
Buffelhjärtat i mina händer
Buffelhjärtat är en delikatess
Tanterna tittade på
Tanterna -vad tittar de på?
Tanterna ville inte lära sig
Hur man skalar en buffel med tänderna
Jag undervisar oombedd
Tanterna dricker sitt kaffe
Man gör så gott man kan
Man gör sitt allra yttersta
Mer kan man inte begära
Jag tar sats
Jag ger mig iväg
Jag samlar ihop mina saker
Jag slänger mitt skräp
Mitt samvete är rent
Jag cyklar tills jag står
Vid kanten av en oplöjd åker
Allt är lera så långt jag ser
Vädret är inte vackert
Det mesta man minns
Kan man lika gärna glömma
Men man glömmer inte
Man minns
Men inte för att man måste
Utan för att glömskan är obegriplig
Och styrs inte av viljan
Det finns ingenting att tillägga
Jag har en sak att säga:
Tiden växer på träd
Tiden växer på vartenda träd i skogen
Medan jag
Väntar med gränslös tillfredställelse
På att ingenting
Blir gjort
När jag var barn dödade jag bufflar
Jag sköt pilarna
Jag siktade och träffade
Jag dödade bufflar för att det var roligt
Jag slet skinnet av kropparna
Till beskådan och beundran
Buffelhjärtat i mina händer
Buffelhjärtat är en delikatess
Tanterna tittade på
Tanterna -vad tittar de på?
Tanterna ville inte lära sig
Hur man skalar en buffel med tänderna
Jag undervisar oombedd
Tanterna dricker sitt kaffe
Man gör så gott man kan
Man gör sitt allra yttersta
Mer kan man inte begära
Jag tar sats
Jag ger mig iväg
Jag samlar ihop mina saker
Jag slänger mitt skräp
Mitt samvete är rent
Jag cyklar tills jag står
Vid kanten av en oplöjd åker
Allt är lera så långt jag ser
Vädret är inte vackert
Det mesta man minns
Kan man lika gärna glömma
Men man glömmer inte
Man minns
Men inte för att man måste
Utan för att glömskan är obegriplig
Och styrs inte av viljan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)