Till en förtryckt och underkuvad människa måste man säga:
Du är fri

Men det är ingen mening med att säga samma sak till en människa som är rädd och ledsen

Till en människa som är rädd och ledsen måste man säga:
Du är inte ensam

Till en människa som är både rädd och ledsen, både förtryckt och underkuvad måste man i samma andetag säga:
Du är fri
Du är inte ensam
Du är fri
Du är inte övergiven

Lyckas man inte med detta skänker man övergivenhet istället för tröst